Jamen, jag har också varit i Åhus i sommar! Flera av mina vänner har lämnat fina lägesrapporter därifrån.

Jag gjorde inte bara en geografisk utan också en tidsresa, därför kan jag inte dela några vackra fotografier, fotokonsten var inte uppfunnen på 1700-talet!

Anledningen till min resa var samma som i mitt förra blogginlägg, jag var där för flera år sen och lämnade en del ogjort. Den här gången är det mormor Olgas mormorsfarmor Lotta Lowisas familj som jag ville veta mer om.

Jag har undrat över Lottas far Siökarl (vilken titel) Åke Carlqvist, vem var han? Jag trodde inte att jag skulle hitta något. Men både Åke och hans hustru, Lottas mor Britta Carlsberg fanns med i sparade inflyttningsattester. Båda hade flyttat in i Åhus!

Inflyttningsattester i kyrkoarkiven är för oss släktforskare en guldgruva, oftast är dom inte sparade men så är det i Åhus. Jag börjar med Britta som i två år tjänat piga på Maltesholm, en herrgård söder om Kristianstad. Varifrån hon ursprungligen kommer, vilka hennes föräldrar är framgår inte och då kan man nog förutsätta att det var okänt kanske tom för henne själv. Hon verkar inte vara född i Östra Sönnarslöv, där finns däremot en vigselattest för Åke och Britta. Det normala (även på 1700-talet) är att man får veta åtminstone namnet på brudens far, han ska ju godkänna äktenskapet, här är det tomt.

Åke tituleras i kyrkböckerna skiepstimmerman. Han tjänstgör till sjöss och i skattelängderna är han matros. Vid ett mastbrott eller annan skada var det nödvändigt att ha folk på båten som kunde reparera.

I Åkes inflyttningsattest får jag veta att han kommer från Carlshamn! Där är han född, där hittar jag hans föräldrar Anders Carlqvist och Britta Runnelund, dessutom två syskon, Johannes och Magdalena!

Åke flyttar till Åhus 12/10 1766, vigsel sker i Östra Sönnarslöv 1/2 1767.

Britta flyttar 25/3 och 11/8 1768 föds deras första barn Lotta Lowisa. Hon får två syskon Johannes och Alexander.

Jag tror att det får räcka så här, svårt att få fram fler uppgifter, men:

Hur träffades Åke och Britta det får jag nog inget svar på! Jag tänkte att de måste ha känt varandra i Karlshamn men det finns inga spår efter henne där.

1845-02-10 föds i båtsmanstorpet N:o 32 (Gammalstorps församling) paret Jöns Svensson Rehn, och Ingar Hansdotters första barn, inte bara ett utan två, dvs tvillingar, Anna och Pernilla. Med åren tillkommer ytterligare 6 syskon men jag har intresserat mig för Anna som är min mormors farmor.

Det är bortåt 10 år sedan jag forskade i detta, då höll jag på att fylla i formuläret som vi släktforskare gärna gör. Jag hittade inte hennes död-datum, född 1845 i en by utanför Sölvesborg, hur svårt kan det va. Det klassiska sättet är ju att följa henne i husförhören, till slut hittar man ju en lösning. Det hände en hel del på vägen redan innan hon fyllde 35, jag tyckte ju att jag ville fylla i formuläret och tog till knepet, Sveriges dödbok som vid den tiden sträckte sig ända till 1947, så det borde ju räcka. Det visade sig att hon avled 1947! 102 år gammal. Morbror Ove o Marta for till Mörrum 1945 och gratulerade henne på 100 årsdagen. Jag har inte många fotografier på äldre släktingar men den som fyllde 100 i mitten av förra seklet blev fotograferad!

Vi har många båtsmän i Blekinge och landsbygden var tätbefolkad på den tiden, det är min uppfattning att sönerna kunde bli båtsmän och därmed raskt uppnå ”Svenssonstatus”, dvs kunna gifta sig. Det var betydligt svårare för döttrarna. Anna flyttade först i november 1864 till Sölvesborg och tar tjänst som piga hos Urfabrikören Magnus Lundström, i flyttattesten skriver prästen bl.a; ”Till levernet af god frejd. Äktenskap ledig.

Ja vad händer med pigorna när de kommer till stan? Jo det blev faktiskt ett äktenskap men trots oäktingen, han som skulle bli min mormors far, skulle det visa sig vara rena olyckan. Fadern angavs vara sjömannen Per Olsson född 1843, han är 22 år när han träffar Anna 1865, Per föds i december samma år. Paret gifter sig i april 1866 och flyttar till Annas mor o far på nr 32 Gammalstorp där de registreras som inhyses.

Jag kan ju inte veta vad som har hänt, jag inbillar mig att prästen övertalat Per att ta sitt ansvar och gifta sig med Anna.

I kyrkboken finns bara en anteckning om den nya familjen, sen är barnafadern försvunnen. Till sjöss står det i boken vilket ju till att börja med är rimligt, han är sjöman! Problemet är att han inte kommer tillbaka och senare hanteras han som rymd. Han kan inte hittas i några sjömansrullor.

1881 beslutar Lunds domkapitel om skilsmässa dvs i 15 år lever Anna som hustru med inte bara ett utan flera barn.

Situationen för Anna blir ohållbar, hon blir vad som kallades försvarslös, utan försörjning och utan förmyndare. Vid den här tiden kunde ogifta kvinnor bli myndiga men inte en gift kvinna, hon hade ju en förmyndare.

Under åren 1866 – 1875 är det svårt att följa Anna (och Per) i kyrkböckerna. Hon har en farbror som ”tar hand” om henne, till att börja med är det oskyldigt. Farbrodern Per Kula har tidigare varit båtsman. Per Kulas hustru är sjuk och orkar inte ta hand om hemmet inklusive flera barn. Anna blir hushållerska, Per Kulas hustru dör. Anna föder sitt andra barn 1870! Att det rör sig om en olaglig relation mellan Anna och Per Kula pratas det om och kommer till kyrkorådets kännedom. Paret varnas av kyrkorådet flera gånger men då de fortsätter att bo tillsammans (först i slottslängorna sen i Gummarp) går ärendet till Listers Häradsrätt 8 april 1873.

Per Kula döms till 1 ½ års fängelse och Anna som ju är gift och har begått ett större brott får 1 ¾ år.

Straffet verkställs i Kronohäktet i Karlshamn, nästan osmakligt hur ”paret” Anna och hennes farbror hanteras just som ett par (i de skrivna handlingarna)! Fantastiskt att se anteckningar om hur en 28 årig Anna såg ut, vilka ägodelar hon hade och hennes namnteckning!

Per vistades under Annas fängelsetid som ”fosterbarn” hos den försvunne faderns föräldrar Ola Andersson och Inga Pettersdotter. Pojken Sven, född 1870 vistas hos Per Kulas familj (där fanns en vuxen dotter).

I oktober 1874 friges Anna från Kronohäktet och till att börja med skrivs hon tillsammans med sina två barn Per och Sven i en lista för försvarslösa. 1875 skrivs hon hos Bonden Bengt Persson i Gammalstorp, sannolikt har hon en pigtjänst, båda barnen är med.

I november flyttar hon tillbaka till Urmakare Lundström i Sölvesborg, lite oklart hur länge hon bor där, hon föder sin tredje son 1878, överförs till en absentlista (hon har ingen adress).

Hon får efter 15 års äktenskap äntligen skilsmässa och gifter sig i december 1881 med en enarmad Torpare Håkan Jönsson, som tar på sig faderskapet på Johan, paret får ytterligare 2 söner och två döttrar.

Fram till nu (1881) har Anna Jönsdotter, mormor Olgas farmor haft ett ganska stökigt och jobbigt liv, även förnedrande. Jag har inte berättat om hennes besök på fattigvården. Hon är nu 36 år och ska leva längre än någon annan i släkten (som jag känner till). Hon får ett bra liv även om hon får leva som änka många decennier. Hon har döttrar som tar hand on henne när hon blir riktigt gammal.

År1871 den 18 april besökte Anna Jönsdotter förtroendemannen och fick som det heter: på eget bepröfvande 1kr i fattighjälp, även den 10 december samma år var Anna Jönsdotter i Målen där och fick på eget b:pr: 1kr.

Det här med 1 kr är intressant, trots att Anna hade två barn att försörja (och maken försvunnen sedan 14 dagar efter bröllopet fem år tidigare) fick hon bara 1 kr, de flesta andra fick 2 eller flera kr.

I Istaby No 2 Mjällby socken föds Carl Rudolf den 24 maj 1881 och han döps en månad senare den 25 juni.

Föräldrar är husman Johan Fredrik Carlsson o Hustru Pernilla Nilsdotter, 34 år.

Rudolf växer upp i familjen, hur det gick till är svårt att veta, familjeförsörjaren Johan Fredrik omnämns i kyrkboken som utfattig, Rudolf har 4 äldre syskon och får 4 yngre syskon. Av syskonskaran dör Matilda Cecilia 11 år gammal 1885, ingen dödsorsak angiven och Lekander Herman 2 år gammal av scharlakansfeber. En ny Matilda föds 1888 och en ny Lekander Herman 1891.

Således 8 syskon varav 6 når vuxen ålder.

Under åren 1901 – 1906 finns noteringar om Rudolf. Han förefaller ha varit inlagd på Sölvesborgs sjukhus 1901, jag har försökt få fram uppgifter om detta men det finns inget sparat. Han kan ha haft (spekulation) en smittsam sjukdom och behövde isoleras, på den tiden fanns inget penicillin.

Arbetsbetyg utfärdat åtminstone 2 ggr och sjömansbetyg 1900.

Registrerad vid Sölvesborgs sjömanshus 1901 – 1907. Mönstrade på skornetten Norden 1901 som jungman, oklart när han mönstrade av. Mönstrade på igen 1904 och då mönstrade han av redan efter ett halvår i Rudköbing, Danmark. (!) Som anmärkning i fartygsrullan står villkorad avmönstring för repetitionsövning.

När Rudolf tar ut sitt sjömansbetyg 1900-01-11 står det Karlsson, i sjömansrullorna heter han så.

I kyrkböckerna heter han Johansson ända fram till det att han tar ut hinderslöshetsattest (bevis om att inget hinder föreligger för giftermål) 1912. Nu antecknar prästen att Rudolf kallar sig Karlsson. På den tiden fanns inga datorer.

Han flyttade från Mjällby till Sölvesborg 1906 och omnämns då som målare. Skrevs å församlingen (dvs det fanns ingen adress på honom) 1908 till 1912, man kan anta att det var då han vandrade som gesäll.

Lilian och jag besökte Rudolf och Olga 1969. Vi var då nygifta och Olga berättade om när hon och Rudolf hade träffats: Rudolf köpte nya kragar till sin skjorta i en affär där Olga arbetade, tycke uppstod. Man kan väl anta att nästa steg var att träffas på Frälsningsarmén, där Olga var soldat och jag gissar att även Rudolf blev det.

Vigsel med Olga Söderlund den 19 oktober 1912.

Efter vigseln bosättning i Hellerströmska lyckan B no 9 (bilden ovan) och fick där Karin 1913, Rut 1914, Ove 1916, Allan 1919, Marta 1921, Hasse 1923, Karl-Göran 1925 och Per Henry 1927.

1927 blev det för trångt i ett rum och kök, man flyttade till England, kvarteret England, i dagligt tal åtminstone senare ”glasbrukskasernen” där familjen utökades med Nils Holger 1929 och Bengt Lennart 1932.

Så långt läser jag i kyrkböckerna, då det råder 70 års sekretess på såna här uppgifter finns inte nästkommande bok ännu att läsa på internet.

Av kusin Rune får jag veta att 1943 flyttade familjen igen, nu in i ett nytt stort hus på den kända adressen Sveavägen 12, där kusin Britt bor idag. Och kusin Berit som då var 4 år kommer ihåg flytten som skedde med häst och vagn.

Till alla mina kusiner och andra som varit med på 1900 talet: Ovanstående är nästan allt jag vet om Rudolf, kanske något är fel? Hör av er! Det är svårare att skriva om Olga men jag hoppas återkomma med det någon gång, hon flyttade ju en hel del innan hon återvände till Mjällby och träffade Rudolf.

Det har inte funkat med min släktforskning på senare år, jag har försökt många ggr att komma igång, forskning är ju hur kul som helst men fullkomligt meningslöst om man inte dokumenterar det man gör. Jag hoppas att jag den här gången ska fortsätta.

Jag gör nedslag i mitt släktträd, det finns hur mycket som helst att forska om och ibland blir det spännande. Jag går in på mormors mormors far Åke Wärre och hans föräldrafamilj.

Åke förresten, inte särskilt vanligt namn idag men förr och framförallt i södra Sverige var det vanligt, det visar sig att Åke Wärres morfar också heter Åke. Vad farfar heter har jag inte fått fram, Åkes far heter Ola Björkholm, sjöman, något födelsedatum och någon födelseort nämns inte. Husförhörslängder finns inte förrän en bra bit in på 1800-talet och då har familjen redan flyttat från Mörrum till Mjällby.

Familjen? Det stämmer inte, Åke som nu är 13 år och heter Olsson efter sin far och senare ska heta Wärre som båtsman i Hosaby, finns i en familj med mor och syskon men med en helt ny husbonde. Det står inte ens att hans mor Lotta Lovisa Carlqvist är änka men jag inser att så måste ju vara fallet.

Det nya äktenskapet sker 1813 och jag börjar leta i dödböckerna, både Mörrum och Mjällby. När jag i Mörrum kommer till 1805 hittar jag honom, han har dött 44 år gammal av wattusot (en vanlig dödsorsak förr i tiden, vatten i kroppen, idag skulle vi säga ödem).

Nu har jag fått reda på Ola Björkholms dödsdatum och hans ålder då 1805, 44 år så ett troligt födelseår blir 1861. Men vart är han född? Hittar jag födelsenotisen så har jag också namnet på min mormors mormors farfarsfar! Det är möjligt att han faktiskt finns i Mörrum, jag hittar en Ola född 1761 men notisen är väldigt svårläst så för tillfället lämnar jag det och går ut.

När jag är ute i trädgården lyssnar jag ofta på podprogram, idag som av en händelse på programmet sommar, där en konst-kriminalinspektör Heléne Andersson, bland annat berättar mycket trevligt om sin uppväxt i Björkholm i Karlskrona!

Ola Björkholm kanske är född i Björkholm i Karlskrona, en snabb koll i kyrkböckerna i Karlskrona visar att där finns inget, inte ens födelseböcker från tiden före 1800-talet. Koll på internet visar att staden drabbades mycket hårt av brand 1790.

Jo men jag har ju i alla fall lagt till några personer i mitt släktträd.

I mitten av 1800-talet (1849-05-10) föds en oäkting i Väckelsångs Bondegård. Modern är pigan Anna Lisa Johansdotter. Efter några dagar anmäler sig avskedade soldaten och änkemannen Carl Mård som barnets fader. Han kyrktager Anna som sin hustru. Du kan läsa om Carl Mård här.

Oäktingen som senare blir legal dvs äkta är Johan Fredrik, som när han flyttar hemifrån väljer namnet Carlsson. I mitten på 1800-talet med C, på 1900-talet med K. (Det är prästerna som bestämmer stavningen.)

I fortsättningen väljer jag att kalla Johan Fredrik för jfc. Han växer upp på olika adresser i Väckelsång, han får tre yngre bröder, hans mor Anna-Lisa dör 1862 dvs innan jfc fyllt tretton år, de yngre bröderna, den yngste född 1859 bor kvar hos fadern, en av dem dör något halvår efter moderns död.

Jfc konfirmeras 1865 med försvarlig kunskap, därefter flyttar han till Mörrum i Blekinge:

Flyttningsbevis No 17 från Wäckelsång

Drängen Johan Fredrik Carlsson från Notudden

under Sutareslätt i denna församling

född år 1849 (fyrtionio) 10/5 i Wäckelsångs förs:g af Kronob. Län

Till äktenskap underårig och ledig

har haft skyddskoppor

Läser innantill försvarligt

Kristendomskunskap försvarlig

Bewistat förhören Ordentligt

Begår H.H. Nattward Oförhindradt hvartill

han admitterades den 5te juni detta år

Eger till frejden medborgerligt förtroende

Jfc kommer således till Mörrum, till äktenskap underårig och ledig! Jag kan ha fel men som jag tolkar det mår han inte bra, han kommer -65, står visserligen som dr (dräng) men skrivs in längst ner på sidan med anteckning: Lös f Dr Johan Fredr Carlsson ? Uppsagd -66. Flyttas till löslista, varifrån han 1871 flyttar vidare till Mjällby.

Inte heller i Mjällby har jfc någon tjänst, han står som inhyses dräng, dvs han betalar för sitt boende sannolikt med dagsverken.

I september 1873 är det i Mjällby kyrka lysning till äktenskap med båtsmansdottern Pernilla Nilsdotter, paret gifter sig dagen före julafton samma år och bosätter sig på N:o 107 Istaby. Pernilla har en föräktenskaplig son med sig och här bildas nu familjen, 10 gemensamma barn, varav 8 överlever. Trots detta finns under hela tiden noteringen om jfc att han är utfattig. Det finns också en notering om att han är baptist.

1907 noteras att han varit borta flera år och han överförs till obefintlighetsbok 1909, här noteras yrke, målare! Pernilla fick nog slita hårt, barnen växer upp och flyttar hemifrån, Pernilla dör 1911 i hjärnblödning.

Nu dröjer det 14 år till nästa notering och de kommande uppgifterna tackar jag min syssling, boende i Sölvesborg, Peter Liendeborg för. Peters mormor är Rudolfs yngre syster Matilda.

Jfc flyttar från obef.boken till Virestad (i Älmhult), där bor han inhyses ett par år innan han överförs till fattighuset (som i samma veva döps om till ålderdomshem).

Hur det går till vet jag inte, antingen tas kontakten från Virestad eller så är det dottern Matilda som tar kontakt. Jfc flyttar i februari 1935 till dottern i Sölvesborg. Dottern med familj och jfc flyttar 1936 till Kalmar där jfc avlider 1937, 88 år gammal i marasmus senilis (kraftnedsättning vid hög ålder). 

Olga Söderlund, så heter hon min mormor fortfarande i min databas. Hon står förresten i vitt förkläde på bilden ovan.

Jag trodde ett tag att jag skulle få ändra det. Jag var ner till Sölvesborg för någon vecka sedan och hälsade på min kusin Per och Eva. Där fanns en låda märkt gamla kort, i den fanns en del vykort från 1910-talet, ett från Rudolf till Olga 1910:

och sommaren 1913 då Rudolf är ute på jobb i veckorna och Olga med knappt två månader gamla Karin finns i Olgas föräldrahem

fler vykort kan ses under Carlssons kort.

Jag hämtar mina uppgifter från internet och där är sekretess på det mesta från 1900-talet, varför det med åren tillkommer nytt, jag har nu hittat nya uppgifter om mormor:

Hon flyttade hemifrån den 3 november1907, hon flyttade till Karlskrona under namnet Olga Persson. Efter ett år flyttade hon hem igen till Siretorp, bodde hemma i två år varefter hon flyttade till Karlshamn, nu under namnet Olga Söderlund! Hennes far Per Persson Syd tog namnet Söderlund redan 1899 när han avslutade sin båtsmanstjänst och flyttade till Siretorp 5.

Rudolf kallade fortfarande Olga för Olga Persson på vykortet ovan, kan ha varit ett problem för brevbäraren.

1912 flyttar Olga hem till Siretorp igen och den 19 oktober 1912 är det vigsel. Därefter är det Olga Karlsson som gäller.

Carl Mård, min morfar Rudolf Carlssons farfar, vem var det?

Jag är inte klar med min forskning om honom, det som kvarstår är framförallt ett besök på krigsarkivet för att få veta mer om honom som soldat.

Jag har (som man oftast gör när man släktforskar) följt honom bakåt i tiden och blivit förvånad över att han i nästan hela sitt liv tituleras avskedad soldat, avskedad låter för oss moderna människor som något negativt men så var det inte på 1800-talet. Det betydde inget annat än att han tidigare varit soldat.

I släkttavlan som morbror Lennart tagit fram står han som smed men det är ett yrke han inte haft. Dräng, soldat, lumpsamlare, arrendator, sockneskräddare (!) är yrken som förekommer.

Han föddes 1801-02-24 i Nöbbele och döptes en vecka senare till Carl Magnus. Han var son till torparen Johannes Svensson och hans hustru Annika Simonsdotter. Födelseplatsen Svenstorp under Orraryd i Nöbbele ligger 1,5 km SV om Ryd, en halvmil från Linneryd, där min bror Olle bor idag. Familjen flyttar sannolikt 1802 till Dragontorpet under Olof Påhlsson gård där Carl Magnus blir 13 år och flyttar igen till Hyltetorpet där han bor något år innan han flyttar hemifrån.

Han flyttar inte precis till granngården utan vandrar, vilket är ett sannolikt transportsätt för en medellös 14-åring långt söderut. Han hamnar i Gammalstorp (!) eller Gamalstorp som det står i prästbetyget.

I utflyttningsattesten från Nöbbele där han kallas gossen kan man läsa:

”äger hjelpelig Christendomskunskap, har ännu icke begått H.H. Nattv, är välfrägdad och blifvit 1813 vaccinerad samt ej Wanför”.

Han tar tjänst hos Hemmansåboen No 42, John Ohlsson men livet börjar inte bra för Carl Magnus, i prästboken står att han ”kom 1815 och bortgått utan attest 1816, erhållit attest 1819”.

Vad som hände där i Gammalstorp kan man inte veta och det dröjer ett tag innan jag hittar honom i Tingsås (Tingsryd) där han i Mårdslycke tjänstgör som dräng, inga datum finns, förutom att han är förhörd 1817, han får attest för utflyttning 1822, då han antagit värvning.

Från 1821 till 1829 tjänstgör han som ”Soldaten wid Konungens eget wärfade Infanteri Regemente LifCompaniet No 80”.

Han är skriven i Landskrona garnisonsförsamling och därav drar jag slutsatsen att han som det också framgår antagit värvning, sannolikt ett kontrakt som han kunde bryta 1929 men regementet lades ner något år senare vilket kanske också förklarar att han kunde avbryta tjänsten. Hur som helst så hittar man inte längre någon Carl Magnus Johansson i kyrkböckerna, från och med 1821 är det Soldaten Carl Mård och från 1829 dvs från och med 28 års ålder, tituleras han Avskedade Soldaten Carl Mård.

Det här med Mård är ju lite roligt, Carl Magnus tjänsgjorde som dräng i Mårdslycke i Tingsås, därav fick han sitt soldatnamn. Långt senare kommer han att vara bosatt i Mårdslätt i Väckelsång. I tidigare husförhörslängder finns inget Mårdslätt, nu var det bara en backstuga men ändå.

Under åren i Landskrona är han utöver att han finns i kyrkböckerna förstås omnämnd i de militära arkiven. Dessa ger mig anledning att åka till krigsarkivet men på internet finns kortfattad information som att han var 5 fot och 7 tum lång (ca 166 cm), han var ogift, lutheran och tjänstgjorde som skräddare.

Hur som helst så dyker Carl Mård plötsligt upp nu i Väckelsång, prästen förefaller imponerad av det stiliga brevet från ”Regements Chefen H(e)rr Grefwe Fr Ulr Wrangel (som) gifvit tillstånd till ägtenskapet”. Carl vigs den 27 jan 1827 (han ska således tjänstgöra i Landskrona ytterligare ett par år) med

”Pigan från Wäckelsångs Saxagd Annika Johansdotter 18 år född och vistats alt från det inom församlingen. Fadren närwarande bifaller äktenskapet. Contahenterna äro ej beslägtade Skola bo i Botahult.”

Prästen i Landskrona blir förargad och skriver:

”Gift utan Garn.Prästens wettskap af Ydström i Wäckelsång 27 sistl. Januario 1827”

Carl hade tydligen bättre kontakt med regementschefen.

Med Annika Johansdotter, 1827-01-27 fick Carl tre döttrar, han blev änkeman 1848, en av döttrarna hade då dött och en dog 6 veckor efter sin mammas död. Carl var nu ensam med dottern Eva Sofia 17 år. Eva Sofia flyttade året innan till Wexiö men återkom ganska snart till hemmet, ev var hon sjuklig, jag har inte forskat mer om det.

Något år senare föds i Väckelsång 1849-05-10 Johan Fredrik (morfar Rudolfs far) i födelseattesten kan läsas:

”Johan Fredrik oäkta (senare struket) , Mor Pigan AnnaLisa Johansdr”

Under noteringen står sannolikt senare tillskrivet:

”Afsk. Soldat Carl Mård anmäler sig som Barnets Fader. Mård är skrifven i Backst. Mårdslätt under Wäckelsångs Hanagård. Har låtit kyrktaga Anna [som] sin Hustru”.

Med Anna Lisa får Carl förutom Johan Fredrik ytterligare 3 söner. Han bor kvar på olika platser i Väckelsång. Anna Lisa dör redan 1862. Inte heller här får man veta någon dödsorsak men det förefaller som om det var ett tufft liv att leva med Carl, någon präst skriver ”Uppsagd 52, förser sig med legenhet Bevis lämnat Sockennämnden 15/4 53, att Mård är till frejden ärlig, men begifven på dryckenskap och värnlös om de sinas försörjning.”

Enklingen Fattighjonet Backstugesittaren Afskedade Soldaten Karl Mård dör av wattensot 1878-08-10 i Sutareslätt, Backstugan Notudden, 77 år gammal. (Det var noga med titlarna på 1800-talet)

Någon kanske tycker att det här var en bedrövlig historia men tyvärr så var det ofta så här i 1800-talets fattigSverige, föds man fattig så dör man ofta som fattighjon och backstusittare. Det gick inte mycket bättre för Johan Fredrik men därefter har det ju gått bra för oss!

Lilian och jag var ju på semester i augusti, jag har rapporterat om det tidigare. Planeringen var att vi skulle ägna några dagar åt resan hem. Det blev lite splittrat och massivt, det var en fantastisk känsla att köra genom gränsområdet mellan Kronoberg och Kalmar län, där jag kört många ggr förut. Nu med massor av bekanta ortsnamn: Vissefjärda, Algutsboda, Ekeberga, Lenhovda, Nottebäck, Lönneberga, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi och detta är bara socknarna, dessutom många bekanta bynamn. Här bodde dom, mina anfäder på Emmys, min biologiska farmors sida. Några, framförallt långt tillbaka, var bönder, men sen var det torpare och soldater rakt igenom. Vi besökte två kyrkor, Granhult och Pelarne.

Granhults kyrka, av många ansedd som en av Sveriges absolut vackraste kyrkor. Hela kyrkan i obehandlat liggande timmer med målningar i både väggar och tak, målningarna från 1700-talet.

Granhults kyrka

Granhults kyrka1

Pelarne kyrka, en fantastiskt vacker kyrka byggd i liggande timmer vars äldsta delar tom skulle kunna vara 1100-tal.

Min FM FF FF, Anders Bast f 1766, var i soldat i Aspelands kompani, Kalmar regemente. Han deltog i kriget i Pommern 1805-1807 samt Kriget i Finland 1808-1809 först på Gotland, sedan upp till Finland för att därefter vara i Västerbotten och i augusti 1809 stod slagen vid Ratan och Sävar. Jag vet inte exakt när han fick avsked (pension) men när Pelarne socken börjar föra husförhörslängd 1820, då är han kyrkoväktare i Pelarne kyrka. En omtumlande känsla när man sitter i kyrkbänken och tänker att där har han suttit tillsammans med sin hustru varje söndag under det tidiga 1800-talet. Han levde till 1846.