För flera år sen släktforskade jag och fann Bodel, morfar Rudolfs, mormorsfarmor Botel Andersdotter (olika stavningar på förnamnet). Hon skulle vara född i Sölvesborg vilket väckte mitt intresse, släkt i Sölvesborg har jag men nästan alla är 1900-talsmänniskor. Enligt anteckningarna borde hon vara född ca 1744. Så tidiga födelseanteckningar finns inte i Sölvesborg, Mantalsskrivningarna börjar 1700 men är i dåligt skick och svårlästa.

Det senaste pestutbrottet i Sverige kom 1710 och nådde södra Sverige hårt ett eller två år senare. På flera ställen försvann både kyrklig och skatteadministration för många år framåt. Även i senare 1700-tal står flera hus och gårdar i Sölvesborg öde. Det finns uppgifter att halva Blekinges befolkning strök med, snacka om pandemi!

Jag hittar ingen vigselnotis men väl en notis om lysningen:

Jag vill inte plåga er med hela bilden, nöjer mig med avslutningen, notera längst ner till höger skrivaren (kanske prästen) har skrivit Anders Persson, Anders har väl inget bomärke men väl ett stiliserat AP!

• 

I transkriberad form, hela notisen (jag har fått hjälp med tolkningen):

Att drengen Ährlige och beskiedelige Per Nilsson Och Pigan Ährliga

och Gudfruktiga Botilia Anders dotter som nu ärna träda uti Äktenskap

med hwarandra Äro

1:mo komne til sina fullmyndiga åhr

2:do Att gifttermåhlet skier med Föräldrars och gifftomäns samtycke

3:tio Att ingen thera är med någon annan trolofwade

4:to At the ej äro i för nära släkt med hwarandra samt för all annan åtalan ware sig

hwad thet wara må thetta Äktenskapet pårörande Så skall och, will Gud, thetta äktenskapet inom 6 wekors tid med Wigsel fullbordas i widrigt fall swara wj jemwähl til 5 dalers silvermynts vite til Kyrkan och the fattiga

Sölvesborg d. 3 oct. 1766

Hans Nilsson Anders Persson

Hon heter Andersdotter och hon står som hustru till Hans Nilsson, det bör ju vara hon, här heter hon Botilia, prästerna latiniserade gärna namn. Vad mer, Anders har skrivit på, godkänt den kommande vigseln. Problemet är att jag hittar inte Bodil tillsammans med familjen, inte på ett övertygande sätt.

Från 1750 är det en dotter Kierstin, 1762 fortfarande en dotter nu Ingeborg. Det som gör att jag är övertygad om att det är rätt familj är att 1766, det år lysningen är, har Botil!, Per och tre yngre systrar tillkommit! Fyra barn kan ju inte ha tillkommit på ett år. Botil tillkommer i familjeförteckningen samma år som hon gifter sig och flyttar hemifrån (till Ivetofta). Det finns ingen annan familj som jag kan ha blandat ihop.

Bodil är således helt anonym från sin födelse och till 1766 då hon flyttar till Boaryd i Ivetofta. Här finns inga anteckningar förrän efter 1800, då har hon hunnit med att bli Swärmoder, 1813 finns en kompletterande anteckning: 67 år orkeslös, saknar förmögenhet.

1825 avlider Enkan Botil Andersdotter i Boary 81 år.

Anders då? Han bör ha varit gift två gånger då han har barn från 40-tal och en ny kull barn på 60-talet. Han beskrivs som utgammal redan på 60-talet, 1776 står han som utgamle, bräcklige och utfattige A.P. Han dör 79 år gammal 1791 uti Hjortahuset.

Kanske någon Sölvesborgare kan berätta något om Hjortahuset som förefaller finnas än idag?

Oftast har vi inte mer än det prästen pliktskyldigt präntat ner vilket bara är en symtombeskrivning. Visst prästen hade en manual, jag tror att det var Linné som skrev ner den, den utvecklades något med tiden och användes långt fram på 1800-talet. Någon hade dött och det gällde att hitta något i manualen som passade.

Jag arbetade på 80-talet en del med akutsjukvård. Det var relativt vanligt att folk kom in med det vi kallade svåra bröstsmärtor. De blev snabbt utredda med diverse mer eller mindre avancerade undersökningar och fick behandling. I varje fall kunde vi göra dem smärtfria. Svår bröstsmärta kunde visa sig härröra från sjukdom i buk, rygg eller bröstkorg.

Hastigt insjuknade på 1800-talet hamnade i säng och ofta dog de. De fick ingen medicinsk utredning, de fick ingen diagnos. Att ”översätta” deras ”dödsorsak” till en medicinsk diagnos är omöjligt!

De här personerna dog ofta inom något dygn, eventuellt kunde prästen komma och ge sjukkommunion (nattvard vid sjuksängen). Ofta (tror jag) fick han höra vilka symtom som hade varit och av det valde han en ”dödsorsak från sin meny”.

Om jag hade varit präst 1820 hade jag vid svåra bröstsmärtor valt håll och styng. Skulle prästen ha kunnat välja något annat från sin lista? Nej jag hittar inget.

I ”menyn” ovan finns diagnoser som är överförbara till dagens vetenskap och språkbruk, men det mesta är bara en beskrivning av symtom.

Många hänvisar till Gunnar Lagerkranz, jag har haft oerhört stor nytta av den boken men jag har invändningar ibland (som tex vid håll och styng). Andra hänvisar till DDSS som ju också är mycket användbar, men som tagit grundmaterialet från Gunnar Lagerkranz bok. Använder man DDSS rekommenderar jag läsning av de inledande meningarna innan tabellen. ”Det bör understrykas att någon direkt översättning från äldre tiders sjukdomsnamn till modern svenska inte kan ges. Detta beror dels på dialektala skillnader, dels på att sättet att diagnosticera sjukdomar förändrats, dels på att den språkliga betydelsen av sjukdomsnamn kan ha förändrats under de mer än två århundraden som materialet spänner över.”

Jag tycker att idag ska man använda den utmärkta moderna boken ”Gamla tiders sjukdomsnamn” av Olof Cronberg läkare och släktforskare.