Sjukdomar och ”dödsorsaker” förr.

Oftast har vi inte mer än det prästen pliktskyldigt präntat ner vilket bara är en symtombeskrivning. Visst prästen hade en manual, jag tror att det var Linné som skrev ner den, den utvecklades något med tiden och användes långt fram på 1800-talet. Någon hade dött och det gällde att hitta något i manualen som passade.

Jag arbetade på 80-talet en del med akutsjukvård. Det var relativt vanligt att folk kom in med det vi kallade svåra bröstsmärtor. De blev snabbt utredda med diverse mer eller mindre avancerade undersökningar och fick behandling. I varje fall kunde vi göra dem smärtfria. Svår bröstsmärta kunde visa sig härröra från sjukdom i buk, rygg eller bröstkorg.

Hastigt insjuknade på 1800-talet hamnade i säng och ofta dog de. De fick ingen medicinsk utredning, de fick ingen diagnos. Att ”översätta” deras ”dödsorsak” till en medicinsk diagnos är omöjligt!

De här personerna dog ofta inom något dygn, eventuellt kunde prästen komma och ge sjukkommunion (nattvard vid sjuksängen). Ofta (tror jag) fick han höra vilka symtom som hade varit och av det valde han en ”dödsorsak från sin meny”.

Om jag hade varit präst 1820 hade jag vid svåra bröstsmärtor valt håll och styng. Skulle prästen ha kunnat välja något annat från sin lista? Nej jag hittar inget.

I ”menyn” ovan finns diagnoser som är överförbara till dagens vetenskap och språkbruk, men det mesta är bara en beskrivning av symtom.

Många hänvisar till Gunnar Lagerkranz, jag har haft oerhört stor nytta av den boken men jag har invändningar ibland (som tex vid håll och styng). Andra hänvisar till DDSS som ju också är mycket användbar, men som tagit grundmaterialet från Gunnar Lagerkranz bok. Använder man DDSS rekommenderar jag läsning av de inledande meningarna innan tabellen. ”Det bör understrykas att någon direkt översättning från äldre tiders sjukdomsnamn till modern svenska inte kan ges. Detta beror dels på dialektala skillnader, dels på att sättet att diagnosticera sjukdomar förändrats, dels på att den språkliga betydelsen av sjukdomsnamn kan ha förändrats under de mer än två århundraden som materialet spänner över.”

Jag tycker att idag ska man använda den utmärkta moderna boken ”Gamla tiders sjukdomsnamn” av Olof Cronberg läkare och släktforskare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.