Jag ägnar en hel del tid åt min släktforskning men har inte mycket nyheter att berätta. Jag håller på med texter från Aspelands häradsrätt och Göta hofrätt. Texterna är från 1804 – 1805 dvs ”bara” 200 år sen. Det är svårt men roligt, det finns stunder då jag varit hög av lycka för att jag har klurat ut något ”omöjligt” ord. Jag tar också hjälp från internet, man kan lägga ut bilder av txt-bitar och ofta få svar inom 15 – 20 minuter, det är fantastiskt. Jag vill ju lära mig så det blir mest ålderdomliga ord och förkortningar som jag lägger ut. Ibland kan man utan vidare läsa flera rader men sen kommer svårigheterna:

om intresse finns så kan jag lägga ut en översättning, det kanske finns nån som kan sånt här?

Så mycket har jag kommit fram till att Soldaten Petter Dahl hade all anledning att vara arg på sin rotebonde, som inte uppfyllde sin del av avtalet, det rörde sig om försörjning under kommendering. Petter hade ju inte för avsikt att döda honom, han slog honom med sin sabel, slidan var på men i ilskan och våldsamheten så lossnade denna på något sätt och bonden fick skador som han efter en månad dog av. Petter dömdes i båda ovannämnda instanser till halshuggning och stegling. Jag vet ju att straffet aldrig verkställdes, Petter finns inte på hemorten under en 7 – 8 års tid men sen är han tillbaka. Han blir förstås avskedad som soldat och får sannolikt svårigheter att försörja sig, prästen intygar i husförhörslängder på 20-talet att hans hälsotillstånd är sådant att han inte heller kan försörja sig och 1826 avslutar han själv sitt eget liv. Enligt Generalmönsterrulla (regementets anteckningar) från 1806 är han på fästning i Kristianstad. Jag lär få anledning att återkomma.