Blogg

  • Åke och Britta i Åhuus

    Jamen, jag har också varit i Åhus i sommar! Flera av mina vänner har lämnat fina lägesrapporter därifrån.

    Jag gjorde inte bara en geografisk utan också en tidsresa, därför kan jag inte dela några vackra fotografier, fotokonsten var inte uppfunnen på 1700-talet!

    Anledningen till min resa var samma som i mitt förra blogginlägg, jag var där för flera år sen och lämnade en del ogjort. Den här gången är det mormor Olgas mormorsfarmor Lotta Lowisas familj som jag ville veta mer om.

    Jag har undrat över Lottas far Siökarl (vilken titel) Åke Carlqvist, vem var han? Jag trodde inte att jag skulle hitta något. Men både Åke och hans hustru, Lottas mor Britta Carlsberg fanns med i sparade inflyttningsattester. Båda hade flyttat in i Åhus!

    Inflyttningsattester i kyrkoarkiven är för oss släktforskare en guldgruva, oftast är dom inte sparade men så är det i Åhus. Jag börjar med Britta som i två år tjänat piga på Maltesholm, en herrgård söder om Kristianstad. Varifrån hon ursprungligen kommer, vilka hennes föräldrar är framgår inte och då kan man nog förutsätta att det var okänt kanske tom för henne själv. Hon verkar inte vara född i Östra Sönnarslöv, där finns däremot en vigselattest för Åke och Britta. Det normala (även på 1700-talet) är att man får veta åtminstone namnet på brudens far, han ska ju godkänna äktenskapet, här är det tomt.

    Åke tituleras i kyrkböckerna skiepstimmerman. Han tjänstgör till sjöss och i skattelängderna är han matros. Vid ett mastbrott eller annan skada var det nödvändigt att ha folk på båten som kunde reparera.

    I Åkes inflyttningsattest får jag veta att han kommer från Carlshamn! Där är han född, där hittar jag hans föräldrar Anders Carlqvist och Britta Runnelund, dessutom två syskon, Johannes och Magdalena!

    Åke flyttar till Åhus 12/10 1766, vigsel sker i Östra Sönnarslöv 1/2 1767.

    Britta flyttar 25/3 och 11/8 1768 föds deras första barn Lotta Lowisa. Hon får två syskon Johannes och Alexander.

    Jag tror att det får räcka så här, svårt att få fram fler uppgifter, men:

    Hur träffades Åke och Britta det får jag nog inget svar på! Jag tänkte att de måste ha känt varandra i Karlshamn men det finns inga spår efter henne där.

  • Bodil Andersdotter

    För flera år sen släktforskade jag och fann Bodel, morfar Rudolfs, mormorsfarmor Botel Andersdotter (olika stavningar på förnamnet). Hon skulle vara född i Sölvesborg vilket väckte mitt intresse, släkt i Sölvesborg har jag men nästan alla är 1900-talsmänniskor. Enligt anteckningarna borde hon vara född ca 1744. Så tidiga födelseanteckningar finns inte i Sölvesborg, Mantalsskrivningarna börjar 1700 men är i dåligt skick och svårlästa.

    Det senaste pestutbrottet i Sverige kom 1710 och nådde södra Sverige hårt ett eller två år senare. På flera ställen försvann både kyrklig och skatteadministration för många år framåt. Även i senare 1700-tal står flera hus och gårdar i Sölvesborg öde. Det finns uppgifter att halva Blekinges befolkning strök med, snacka om pandemi!

    Jag hittar ingen vigselnotis men väl en notis om lysningen:

    Jag vill inte plåga er med hela bilden, nöjer mig med avslutningen, notera längst ner till höger skrivaren (kanske prästen) har skrivit Anders Persson, Anders har väl inget bomärke men väl ett stiliserat AP!

    I transkriberad form, hela notisen (jag har fått hjälp med tolkningen):

    Att drengen Ährlige och beskiedelige Per Nilsson Och Pigan Ährliga

    och Gudfruktiga Botilia Anders dotter som nu ärna träda uti Äktenskap

    med hwarandra Äro

    1:mo komne til sina fullmyndiga åhr

    2:do Att gifttermåhlet skier med Föräldrars och gifftomäns samtycke

    3:tio Att ingen thera är med någon annan trolofwade

    4:to At the ej äro i för nära släkt med hwarandra samt för all annan åtalan ware sig

    hwad thet wara må thetta Äktenskapet pårörande Så skall och, will Gud, thetta äktenskapet inom 6 wekors tid med Wigsel fullbordas i widrigt fall swara wj jemwähl til 5 dalers silvermynts vite til Kyrkan och the fattiga

    Sölvesborg d. 3 oct. 1766

    Hans Nilsson Anders Persson

    Hon heter Andersdotter och hon står som hustru till Hans Nilsson, det bör ju vara hon, här heter hon Botilia, prästerna latiniserade gärna namn. Vad mer, Anders har skrivit på, godkänt den kommande vigseln. Problemet är att jag hittar inte Bodil tillsammans med familjen, inte på ett övertygande sätt.

    Från 1750 är det en dotter Kierstin, 1762 fortfarande en dotter nu Ingeborg. Det som gör att jag är övertygad om att det är rätt familj är att 1766, det år lysningen är, har Botil!, Per och tre yngre systrar tillkommit! Fyra barn kan ju inte ha tillkommit på ett år. Botil tillkommer i familjeförteckningen samma år som hon gifter sig och flyttar hemifrån (till Ivetofta). Det finns ingen annan familj som jag kan ha blandat ihop.

    Bodil är således helt anonym från sin födelse och till 1766 då hon flyttar till Boaryd i Ivetofta. Här finns inga anteckningar förrän efter 1800, då har hon hunnit med att bli Swärmoder, 1813 finns en kompletterande anteckning: 67 år orkeslös, saknar förmögenhet.

    1825 avlider Enkan Botil Andersdotter i Boary 81 år.

    Anders då? Han bör ha varit gift två gånger då han har barn från 40-tal och en ny kull barn på 60-talet. Han beskrivs som utgammal redan på 60-talet, 1776 står han som utgamle, bräcklige och utfattige A.P. Han dör 79 år gammal 1791 uti Hjortahuset.

    Kanske någon Sölvesborgare kan berätta något om Hjortahuset som förefaller finnas än idag?

  • Sjukdomar och ”dödsorsaker” förr.

    Oftast har vi inte mer än det prästen pliktskyldigt präntat ner vilket bara är en symtombeskrivning. Visst prästen hade en manual, jag tror att det var Linné som skrev ner den, den utvecklades något med tiden och användes långt fram på 1800-talet. Någon hade dött och det gällde att hitta något i manualen som passade.

    Jag arbetade på 80-talet en del med akutsjukvård. Det var relativt vanligt att folk kom in med det vi kallade svåra bröstsmärtor. De blev snabbt utredda med diverse mer eller mindre avancerade undersökningar och fick behandling. I varje fall kunde vi göra dem smärtfria. Svår bröstsmärta kunde visa sig härröra från sjukdom i buk, rygg eller bröstkorg.

    Hastigt insjuknade på 1800-talet hamnade i säng och ofta dog de. De fick ingen medicinsk utredning, de fick ingen diagnos. Att ”översätta” deras ”dödsorsak” till en medicinsk diagnos är omöjligt!

    De här personerna dog ofta inom något dygn, eventuellt kunde prästen komma och ge sjukkommunion (nattvard vid sjuksängen). Ofta (tror jag) fick han höra vilka symtom som hade varit och av det valde han en ”dödsorsak från sin meny”.

    Om jag hade varit präst 1820 hade jag vid svåra bröstsmärtor valt håll och styng. Skulle prästen ha kunnat välja något annat från sin lista? Nej jag hittar inget.

    I ”menyn” ovan finns diagnoser som är överförbara till dagens vetenskap och språkbruk, men det mesta är bara en beskrivning av symtom.

    Många hänvisar till Gunnar Lagerkranz, jag har haft oerhört stor nytta av den boken men jag har invändningar ibland (som tex vid håll och styng). Andra hänvisar till DDSS som ju också är mycket användbar, men som tagit grundmaterialet från Gunnar Lagerkranz bok. Använder man DDSS rekommenderar jag läsning av de inledande meningarna innan tabellen. ”Det bör understrykas att någon direkt översättning från äldre tiders sjukdomsnamn till modern svenska inte kan ges. Detta beror dels på dialektala skillnader, dels på att sättet att diagnosticera sjukdomar förändrats, dels på att den språkliga betydelsen av sjukdomsnamn kan ha förändrats under de mer än två århundraden som materialet spänner över.”

    Jag tycker att idag ska man använda den utmärkta moderna boken ”Gamla tiders sjukdomsnamn” av Olof Cronberg läkare och släktforskare.

  • Anna Jönsdotter

    1845-02-10 föds i båtsmanstorpet N:o 32 (Gammalstorps församling) paret Jöns Svensson Rehn, och Ingar Hansdotters första barn, inte bara ett utan två, dvs tvillingar, Anna och Pernilla. Med åren tillkommer ytterligare 6 syskon men jag har intresserat mig för Anna som är min mormors farmor.

    Det är bortåt 10 år sedan jag forskade i detta, då höll jag på att fylla i formuläret som vi släktforskare gärna gör. Jag hittade inte hennes död-datum, född 1845 i en by utanför Sölvesborg, hur svårt kan det va. Det klassiska sättet är ju att följa henne i husförhören, till slut hittar man ju en lösning. Det hände en hel del på vägen redan innan hon fyllde 35, jag tyckte ju att jag ville fylla i formuläret och tog till knepet, Sveriges dödbok som vid den tiden sträckte sig ända till 1947, så det borde ju räcka. Det visade sig att hon avled 1947! 102 år gammal. Morbror Ove o Marta for till Mörrum 1945 och gratulerade henne på 100 årsdagen. Jag har inte många fotografier på äldre släktingar men den som fyllde 100 i mitten av förra seklet blev fotograferad!

    Vi har många båtsmän i Blekinge och landsbygden var tätbefolkad på den tiden, det är min uppfattning att sönerna kunde bli båtsmän och därmed raskt uppnå ”Svenssonstatus”, dvs kunna gifta sig. Det var betydligt svårare för döttrarna. Anna flyttade först i november 1864 till Sölvesborg och tar tjänst som piga hos Urfabrikören Magnus Lundström, i flyttattesten skriver prästen bl.a; ”Till levernet af god frejd. Äktenskap ledig.

    Ja vad händer med pigorna när de kommer till stan? Jo det blev faktiskt ett äktenskap men trots oäktingen, han som skulle bli min mormors far, skulle det visa sig vara rena olyckan. Fadern angavs vara sjömannen Per Olsson född 1843, han är 22 år när han träffar Anna 1865, Per föds i december samma år. Paret gifter sig i april 1866 och flyttar till Annas mor o far på nr 32 Gammalstorp där de registreras som inhyses.

    Jag kan ju inte veta vad som har hänt, jag inbillar mig att prästen övertalat Per att ta sitt ansvar och gifta sig med Anna.

    I kyrkboken finns bara en anteckning om den nya familjen, sen är barnafadern försvunnen. Till sjöss står det i boken vilket ju till att börja med är rimligt, han är sjöman! Problemet är att han inte kommer tillbaka och senare hanteras han som rymd. Han kan inte hittas i några sjömansrullor.

    1881 beslutar Lunds domkapitel om skilsmässa dvs i 15 år lever Anna som hustru med inte bara ett utan flera barn.

    Situationen för Anna blir ohållbar, hon blir vad som kallades försvarslös, utan försörjning och utan förmyndare. Vid den här tiden kunde ogifta kvinnor bli myndiga men inte en gift kvinna, hon hade ju en förmyndare.

    Under åren 1866 – 1875 är det svårt att följa Anna (och Per) i kyrkböckerna. Hon har en farbror som ”tar hand” om henne, till att börja med är det oskyldigt. Farbrodern Per Kula har tidigare varit båtsman. Per Kulas hustru är sjuk och orkar inte ta hand om hemmet inklusive flera barn. Anna blir hushållerska, Per Kulas hustru dör. Anna föder sitt andra barn 1870! Att det rör sig om en olaglig relation mellan Anna och Per Kula pratas det om och kommer till kyrkorådets kännedom. Paret varnas av kyrkorådet flera gånger men då de fortsätter att bo tillsammans (först i slottslängorna sen i Gummarp) går ärendet till Listers Häradsrätt 8 april 1873.

    Per Kula döms till 1 ½ års fängelse och Anna som ju är gift och har begått ett större brott får 1 ¾ år.

    Straffet verkställs i Kronohäktet i Karlshamn, nästan osmakligt hur ”paret” Anna och hennes farbror hanteras just som ett par (i de skrivna handlingarna)! Fantastiskt att se anteckningar om hur en 28 årig Anna såg ut, vilka ägodelar hon hade och hennes namnteckning!

    Per vistades under Annas fängelsetid som ”fosterbarn” hos den försvunne faderns föräldrar Ola Andersson och Inga Pettersdotter. Pojken Sven, född 1870 vistas hos Per Kulas familj (där fanns en vuxen dotter).

    I oktober 1874 friges Anna från Kronohäktet och till att börja med skrivs hon tillsammans med sina två barn Per och Sven i en lista för försvarslösa. 1875 skrivs hon hos Bonden Bengt Persson i Gammalstorp, sannolikt har hon en pigtjänst, båda barnen är med.

    I november flyttar hon tillbaka till Urmakare Lundström i Sölvesborg, lite oklart hur länge hon bor där, hon föder sin tredje son 1878, överförs till en absentlista (hon har ingen adress).

    Hon får efter 15 års äktenskap äntligen skilsmässa och gifter sig i december 1881 med en enarmad Torpare Håkan Jönsson, som tar på sig faderskapet på Johan, paret får ytterligare 2 söner och två döttrar.

    Fram till nu (1881) har Anna Jönsdotter, mormor Olgas farmor haft ett ganska stökigt och jobbigt liv, även förnedrande. Jag har inte berättat om hennes besök på fattigvården. Hon är nu 36 år och ska leva längre än någon annan i släkten (som jag känner till). Hon får ett bra liv även om hon får leva som änka många decennier. Hon har döttrar som tar hand on henne när hon blir riktigt gammal.

    År1871 den 18 april besökte Anna Jönsdotter förtroendemannen och fick som det heter: på eget bepröfvande 1kr i fattighjälp, även den 10 december samma år var Anna Jönsdotter i Målen där och fick på eget b:pr: 1kr.

    Det här med 1 kr är intressant, trots att Anna hade två barn att försörja (och maken försvunnen sedan 14 dagar efter bröllopet fem år tidigare) fick hon bara 1 kr, de flesta andra fick 2 eller flera kr.

  • Rudolf (Johansson) Karlsson
    I Istaby No 2 Mjällby socken föds Carl Rudolf den 24 maj 1881 och han döps en månad senare den 25 juni. Föräldrar är husman Johan Fredrik Carlsson o Hustru Pernilla Nilsdotter, 34 år. Rudolf växer upp i familjen, hur det gick till är svårt att veta, familjeförsörjaren Johan Fredrik omnämns i kyrkboken som utfattig, Rudolf har 4 äldre syskon och får 4 yngre syskon. Av syskonskaran dör Matilda Cecilia 11 år gammal 1885, ingen dödsorsak angiven och Lekander Herman 2 år gammal av scharlakansfeber. En ny Matilda föds 1888 och en ny Lekander Herman 1891. Således 8 syskon varav 6 når vuxen ålder. Under åren 1901 – 1906 finns noteringar om Rudolf. Han förefaller ha varit inlagd på Sölvesborgs sjukhus 1901, jag har försökt få fram uppgifter om detta men det finns inget sparat. Han kan ha haft (spekulation) en smittsam sjukdom och behövde isoleras, på den tiden fanns inget penicillin. Arbetsbetyg utfärdat åtminstone 2 ggr och sjömansbetyg 1900. Registrerad vid Sölvesborgs sjömanshus 1901 – 1907. Mönstrade på skornetten Norden 1901 som jungman, oklart när han mönstrade av. Mönstrade på igen 1904 och då mönstrade han av redan efter ett halvår i Rudköbing, Danmark. (!) Som anmärkning i fartygsrullan står villkorad avmönstring för repetitionsövning. När Rudolf tar ut sitt sjömansbetyg 1900-01-11 står det Karlsson, i sjömansrullorna heter han så. I kyrkböckerna heter han Johansson ända fram till det att han tar ut hinderslöshetsattest (bevis om att inget hinder föreligger för giftermål) 1912. Nu antecknar prästen att Rudolf kallar sig Karlsson. På den tiden fanns inga datorer. Han flyttade från Mjällby till Sölvesborg 1906 och omnämns då som målare. Skrevs å församlingen (dvs det fanns ingen adress på honom) 1908 till 1912, man kan anta att det var då han vandrade som gesäll. Lilian och jag besökte Rudolf och Olga 1969. Vi var då nygifta och Olga berättade om när hon och Rudolf hade träffats: Rudolf köpte nya kragar till sin skjorta i en affär där Olga arbetade, tycke uppstod. Man kan väl anta att nästa steg var att träffas på Frälsningsarmén, där Olga var soldat och jag gissar att även Rudolf blev det. Vigsel med Olga Söderlund den 19 oktober 1912. Efter vigseln bosättning i Hellerströmska lyckan B no 9 (bilden ovan) och fick där Karin 1913, Rut 1914, Ove 1916, Allan 1919, Marta 1921, Hasse 1923, Karl-Göran 1925 och Per Henry 1927. 1927 blev det för trångt i ett rum och kök, man flyttade till England, kvarteret England, i dagligt tal åtminstone senare ”glasbrukskasernen” där familjen utökades med Nils Holger 1929 och Bengt Lennart 1932. Så långt läser jag i kyrkböckerna, då det råder 70 års sekretess på såna här uppgifter finns inte nästkommande bok ännu att läsa på internet. Av kusin Rune får jag veta att 1943 flyttade familjen igen, nu in i ett nytt stort hus på den kända adressen Sveavägen 12, där kusin Britt bor idag. Och kusin Berit som då var 4 år kommer ihåg flytten som skedde med häst och vagn. Till alla mina kusiner och andra som varit med på 1900 talet: Ovanstående är nästan allt jag vet om Rudolf, kanske något är fel? Hör av er! Det är svårare att skriva om Olga men jag hoppas återkomma med det någon gång, hon flyttade ju en hel del innan hon återvände till Mjällby och träffade Rudolf.
  • Ola Björkholm, sjöman
    Det har inte funkat med min släktforskning på senare år, jag har försökt många ggr att komma igång, forskning är ju hur kul som helst men fullkomligt meningslöst om man inte dokumenterar det man gör. Jag hoppas att jag den här gången ska fortsätta. Jag gör nedslag i mitt släktträd, det finns hur mycket som helst att forska om och ibland blir det spännande. Jag går in på mormors mormors far Åke Wärre och hans föräldrafamilj. Åke förresten, inte särskilt vanligt namn idag men förr och framförallt i södra Sverige var det vanligt, det visar sig att Åke Wärres morfar också heter Åke. Vad farfar heter har jag inte fått fram, Åkes far heter Ola Björkholm, sjöman, något födelsedatum och någon födelseort nämns inte. Husförhörslängder finns inte förrän en bra bit in på 1800-talet och då har familjen redan flyttat från Mörrum till Mjällby. Familjen? Det stämmer inte, Åke som nu är 13 år och heter Olsson efter sin far och senare ska heta Wärre som båtsman i Hosaby, finns i en familj med mor och syskon men med en helt ny husbonde. Det står inte ens att hans mor Lotta Lovisa Carlqvist är änka men jag inser att så måste ju vara fallet. Det nya äktenskapet sker 1813 och jag börjar leta i dödböckerna, både Mörrum och Mjällby. När jag i Mörrum kommer till 1805 hittar jag honom, han har dött 44 år gammal av wattusot (en vanlig dödsorsak förr i tiden, vatten i kroppen, idag skulle vi säga ödem). Nu har jag fått reda på Ola Björkholms dödsdatum och hans ålder då 1805, 44 år så ett troligt födelseår blir 1861. Men vart är han född? Hittar jag födelsenotisen så har jag också namnet på min mormors mormors farfarsfar! Det är möjligt att han faktiskt finns i Mörrum, jag hittar en Ola född 1761 men notisen är väldigt svårläst så för tillfället lämnar jag det och går ut. När jag är ute i trädgården lyssnar jag ofta på podprogram, idag som av en händelse på programmet sommar, där en konst-kriminalinspektör Heléne Andersson, bland annat berättar mycket trevligt om sin uppväxt i Björkholm i Karlskrona! Ola Björkholm kanske är född i Björkholm i Karlskrona, en snabb koll i kyrkböckerna i Karlskrona visar att där finns inget, inte ens födelseböcker från tiden före 1800-talet. Koll på internet visar att staden drabbades mycket hårt av brand 1790. Jo men jag har ju i alla fall lagt till några personer i mitt släktträd.
  • Johan Fredrik Carlsson
    I mitten av 1800-talet (1849-05-10) föds en oäkting i Väckelsångs Bondegård. Modern är pigan Anna Lisa Johansdotter. Efter några dagar anmäler sig avskedade soldaten och änkemannen Carl Mård som barnets fader. Han kyrktager Anna som sin hustru. Du kan läsa om Carl Mård här. Oäktingen som senare blir legal dvs äkta är Johan Fredrik, som när han flyttar hemifrån väljer namnet Carlsson. I mitten på 1800-talet med C, på 1900-talet med K. (Det är prästerna som bestämmer stavningen.) I fortsättningen väljer jag att kalla Johan Fredrik för jfc. Han växer upp på olika adresser i Väckelsång, han får tre yngre bröder, hans mor Anna-Lisa dör 1862 dvs innan jfc fyllt tretton år, de yngre bröderna, den yngste född 1859 bor kvar hos fadern, en av dem dör något halvår efter moderns död. Jfc konfirmeras 1865 med försvarlig kunskap, därefter flyttar han till Mörrum i Blekinge: Flyttningsbevis No 17 från Wäckelsång Drängen Johan Fredrik Carlsson från Notudden under Sutareslätt i denna församling född år 1849 (fyrtionio) 10/5 i Wäckelsångs förs:g af Kronob. Län Till äktenskap underårig och ledig har haft skyddskoppor Läser innantill försvarligt Kristendomskunskap försvarlig Bewistat förhören Ordentligt Begår H.H. Nattward Oförhindradt hvartill han admitterades den 5te juni detta år Eger till frejden medborgerligt förtroende Jfc kommer således till Mörrum, till äktenskap underårig och ledig! Jag kan ha fel men som jag tolkar det mår han inte bra, han kommer -65, står visserligen som dr (dräng) men skrivs in längst ner på sidan med anteckning: Lös f Dr Johan Fredr Carlsson ? Uppsagd -66. Flyttas till löslista, varifrån han 1871 flyttar vidare till Mjällby. Inte heller i Mjällby har jfc någon tjänst, han står som inhyses dräng, dvs han betalar för sitt boende sannolikt med dagsverken. I september 1873 är det i Mjällby kyrka lysning till äktenskap med båtsmansdottern Pernilla Nilsdotter, paret gifter sig dagen före julafton samma år och bosätter sig på N:o 107 Istaby. Pernilla har en föräktenskaplig son med sig och här bildas nu familjen, 10 gemensamma barn, varav 8 överlever. Trots detta finns under hela tiden noteringen om jfc att han är utfattig. Det finns också en notering om att han är baptist. 1907 noteras att han varit borta flera år och han överförs till obefintlighetsbok 1909, här noteras yrke, målare! Pernilla fick nog slita hårt, barnen växer upp och flyttar hemifrån, Pernilla dör 1911 i hjärnblödning. Nu dröjer det 14 år till nästa notering och de kommande uppgifterna tackar jag min syssling, boende i Sölvesborg, Peter Liendeborg för. Peters mormor är Rudolfs yngre syster Matilda. Jfc flyttar från obef.boken till Virestad (i Älmhult), där bor han inhyses ett par år innan han överförs till fattighuset (som i samma veva döps om till ålderdomshem). Hur det går till vet jag inte, antingen tas kontakten från Virestad eller så är det dottern Matilda som tar kontakt. Jfc flyttar i februari 1935 till dottern i Sölvesborg. Dottern med familj och jfc flyttar 1936 till Kalmar där jfc avlider 1937, 88 år gammal i marasmus senilis (kraftnedsättning vid hög ålder). 
  • Olga Söderlund
    Olga Söderlund, så heter hon min mormor fortfarande i min databas. Hon står förresten i vitt förkläde på bilden ovan. Jag trodde ett tag att jag skulle få ändra det. Jag var ner till Sölvesborg för någon vecka sedan och hälsade på min kusin Per och Eva. Där fanns en låda märkt gamla kort, i den fanns en del vykort från 1910-talet, ett från Rudolf till Olga 1910: och sommaren 1913 då Rudolf är ute på jobb i veckorna och Olga med knappt två månader gamla Karin finns i Olgas föräldrahem fler vykort kan ses under Carlssons kort. Jag hämtar mina uppgifter från internet och där är sekretess på det mesta från 1900-talet, varför det med åren tillkommer nytt, jag har nu hittat nya uppgifter om mormor: Hon flyttade hemifrån den 3 november1907, hon flyttade till Karlskrona under namnet Olga Persson. Efter ett år flyttade hon hem igen till Siretorp, bodde hemma i två år varefter hon flyttade till Karlshamn, nu under namnet Olga Söderlund! Hennes far Per Persson Syd tog namnet Söderlund redan 1899 när han avslutade sin båtsmanstjänst och flyttade till Siretorp 5. Rudolf kallade fortfarande Olga för Olga Persson på vykortet ovan, kan ha varit ett problem för brevbäraren. 1912 flyttar Olga hem till Siretorp igen och den 19 oktober 1912 är det vigsel. Därefter är det Olga Karlsson som gäller.
  • Carl Magnus Johansson – Carl Mård
    Carl Mård, min morfar Rudolf Carlssons farfar, vem var det? Jag är inte klar med min forskning om honom, det som kvarstår är framförallt ett besök på krigsarkivet för att få veta mer om honom som soldat. Jag har (som man oftast gör när man släktforskar) följt honom bakåt i tiden och blivit förvånad över att han i nästan hela sitt liv tituleras avskedad soldat, avskedad låter för oss moderna människor som något negativt men så var det inte på 1800-talet. Det betydde inget annat än att han tidigare varit soldat. I släkttavlan som morbror Lennart tagit fram står han som smed men det är ett yrke han inte haft. Dräng, soldat, lumpsamlare, arrendator, sockneskräddare (!) är yrken som förekommer. Han föddes 1801-02-24 i Nöbbele och döptes en vecka senare till Carl Magnus. Han var son till torparen Johannes Svensson och hans hustru Annika Simonsdotter. Födelseplatsen Svenstorp under Orraryd i Nöbbele ligger 1,5 km SV om Ryd, en halvmil från Linneryd, där min bror Olle bor idag. Familjen flyttar sannolikt 1802 till Dragontorpet under Olof Påhlsson gård där Carl Magnus blir 13 år och flyttar igen till Hyltetorpet där han bor något år innan han flyttar hemifrån. Han flyttar inte precis till granngården utan vandrar, vilket är ett sannolikt transportsätt för en medellös 14-åring långt söderut. Han hamnar i Gammalstorp (!) eller Gamalstorp som det står i prästbetyget. I utflyttningsattesten från Nöbbele där han kallas gossen kan man läsa: ”äger hjelpelig Christendomskunskap, har ännu icke begått H.H. Nattv, är välfrägdad och blifvit 1813 vaccinerad samt ej Wanför”. Han tar tjänst hos Hemmansåboen No 42, John Ohlsson men livet börjar inte bra för Carl Magnus, i prästboken står att han ”kom 1815 och bortgått utan attest 1816, erhållit attest 1819”. Vad som hände där i Gammalstorp kan man inte veta och det dröjer ett tag innan jag hittar honom i Tingsås (Tingsryd) där han i Mårdslycke tjänstgör som dräng, inga datum finns, förutom att han är förhörd 1817, han får attest för utflyttning 1822, då han antagit värvning. Från 1821 till 1829 tjänstgör han som ”Soldaten wid Konungens eget wärfade Infanteri Regemente LifCompaniet No 80”. Han är skriven i Landskrona garnisonsförsamling och därav drar jag slutsatsen att han som det också framgår antagit värvning, sannolikt ett kontrakt som han kunde bryta 1929 men regementet lades ner något år senare vilket kanske också förklarar att han kunde avbryta tjänsten. Hur som helst så hittar man inte längre någon Carl Magnus Johansson i kyrkböckerna, från och med 1821 är det Soldaten Carl Mård och från 1829 dvs från och med 28 års ålder, tituleras han Avskedade Soldaten Carl Mård. Det här med Mård är ju lite roligt, Carl Magnus tjänsgjorde som dräng i Mårdslycke i Tingsås, därav fick han sitt soldatnamn. Långt senare kommer han att vara bosatt i Mårdslätt i Väckelsång. I tidigare husförhörslängder finns inget Mårdslätt, nu var det bara en backstuga men ändå. Under åren i Landskrona är han utöver att han finns i kyrkböckerna förstås omnämnd i de militära arkiven. Dessa ger mig anledning att åka till krigsarkivet men på internet finns kortfattad information som att han var 5 fot och 7 tum lång (ca 166 cm), han var ogift, lutheran och tjänstgjorde som skräddare. Hur som helst så dyker Carl Mård plötsligt upp nu i Väckelsång, prästen förefaller imponerad av det stiliga brevet från ”Regements Chefen H(e)rr Grefwe Fr Ulr Wrangel (som) gifvit tillstånd till ägtenskapet”. Carl vigs den 27 jan 1827 (han ska således tjänstgöra i Landskrona ytterligare ett par år) med ”Pigan från Wäckelsångs Saxagd Annika Johansdotter 18 år född och vistats alt från det inom församlingen. Fadren närwarande bifaller äktenskapet. Contahenterna äro ej beslägtade Skola bo i Botahult.” Prästen i Landskrona blir förargad och skriver: ”Gift utan Garn.Prästens wettskap af Ydström i Wäckelsång 27 sistl. Januario 1827” Carl hade tydligen bättre kontakt med regementschefen. Med Annika Johansdotter, 1827-01-27 fick Carl tre döttrar, han blev änkeman 1848, en av döttrarna hade då dött och en dog 6 veckor efter sin mammas död. Carl var nu ensam med dottern Eva Sofia 17 år. Eva Sofia flyttade året innan till Wexiö men återkom ganska snart till hemmet, ev var hon sjuklig, jag har inte forskat mer om det. Något år senare föds i Väckelsång 1849-05-10 Johan Fredrik (morfar Rudolfs far) i födelseattesten kan läsas: ”Johan Fredrik oäkta (senare struket) , Mor Pigan AnnaLisa Johansdr” Under noteringen står sannolikt senare tillskrivet: ”Afsk. Soldat Carl Mård anmäler sig som Barnets Fader. Mård är skrifven i Backst. Mårdslätt under Wäckelsångs Hanagård. Har låtit kyrktaga Anna [som] sin Hustru”. Med Anna Lisa får Carl förutom Johan Fredrik ytterligare 3 söner. Han bor kvar på olika platser i Väckelsång. Anna Lisa dör redan 1862. Inte heller här får man veta någon dödsorsak men det förefaller som om det var ett tufft liv att leva med Carl, någon präst skriver ”Uppsagd 52, förser sig med legenhet Bevis lämnat Sockennämnden 15/4 53, att Mård är till frejden ärlig, men begifven på dryckenskap och värnlös om de sinas försörjning.” Enklingen Fattighjonet Backstugesittaren Afskedade Soldaten Karl Mård dör av wattensot 1878-08-10 i Sutareslätt, Backstugan Notudden, 77 år gammal. (Det var noga med titlarna på 1800-talet) Någon kanske tycker att det här var en bedrövlig historia men tyvärr så var det ofta så här i 1800-talets fattigSverige, föds man fattig så dör man ofta som fattighjon och backstusittare. Det gick inte mycket bättre för Johan Fredrik men därefter har det ju gått bra för oss!
  • Hemresa

    Lilian och jag var ju på semester i augusti, jag har rapporterat om det tidigare. Planeringen var att vi skulle ägna några dagar åt resan hem. Det blev lite splittrat och massivt, det var en fantastisk känsla att köra genom gränsområdet mellan Kronoberg och Kalmar län, där jag kört många ggr förut. Nu med massor av bekanta ortsnamn: Vissefjärda, Algutsboda, Ekeberga, Lenhovda, Nottebäck, Lönneberga, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi och detta är bara socknarna, dessutom många bekanta bynamn. Här bodde dom, mina anfäder på Emmys, min biologiska farmors sida. Några, framförallt långt tillbaka, var bönder, men sen var det torpare och soldater rakt igenom. Vi besökte två kyrkor, Granhult och Pelarne.

    Granhults kyrka, av många ansedd som en av Sveriges absolut vackraste kyrkor. Hela kyrkan i obehandlat liggande timmer med målningar i både väggar och tak, målningarna från 1700-talet.

    Granhults kyrka

    Granhults kyrka

    Granhults kyrka1

    Granhults kyrka1

    Pelarne kyrka, en fantastiskt vacker kyrka byggd i liggande timmer vars äldsta delar tom skulle kunna vara 1100-tal.

    Min FM FF FF, Anders Bast f 1766, var i soldat i Aspelands kompani, Kalmar regemente. Han deltog i kriget i Pommern 1805-1807 samt Kriget i Finland 1808-1809 först på Gotland, sedan upp till Finland för att därefter vara i Västerbotten och i augusti 1809 stod slagen vid Ratan och Sävar. Jag vet inte exakt när han fick avsked (pension) men när Pelarne socken börjar föra husförhörslängd 1820, då är han kyrkoväktare i Pelarne kyrka. En omtumlande känsla när man sitter i kyrkbänken och tänker att där har han suttit tillsammans med sin hustru varje söndag under det tidiga 1800-talet. Han levde till 1846.

  • Carl Wahlqvists familj
    Carl Wahlqvist med familj

    Carl Wahlqvist med familj

    Den här bilden har jag fått av Ronnie Hellström son till Lennart Hellström, son till Signe som är syster till Viktor. Men vem är vem på bilden? När jag efter att ha varit i Helsingborg kommer till min bror Olle i Linneryd tittar vi på bilder och – där finns grunden till ovanstående collage!
    CWfamilj

    CWfamilj

    Nu blir det ju i alla fall lite enklare, om vi börjar med den nedre bilden, nu kan man ju använda åldersskillnad för identifiering. På övre raden Viktor (1896) och Ragnhild (1899), på nedre raden Signe (1903), Wilhelmina, Rickard (1910), Carl och längst till höger Maja (1906). På den övre bilden är 5 ytterligare personer inklistrade och min gissning är att, från vänster, Ville (1886), Nils (1891) sen hoppar jag över mannen som står med huvudet allra högst upp och kvinnan som kommer sen är Tora (1887). Ville, Nisse och Tora är Carls barn i hans första gifte. Mannen som jag hoppade över tror jag är Valle (1889) och kvinnan längst till höger är Hulda  (1892). Valle och Hulda är de två barn Wilhelmina hade med sig i giftet med Carl.
  • Lilian o Åke på semester nr2
    Efter ett par härliga dagar hos min bror Olle med familj åkte vi tillbaka till Sölvesborg. Där träffade vi morbror Per och Ena, kusin Kerstin o Günther, kusin Berit o Lasse, kusin Arne och Christina, innan vi åkte, som det skulle visa sig hemåt, träffade vi åter morbror Ove och Martha samt kusin Per. Det blev ju en hel del fotografier först i Helsingborg sen i Linneryd, i Sölvesborg kopierade jag en del foton med digitalkameran. Berit hade ett förstorat och färglagt, inglasat fotografi av båtsmanstorpet Siretorp 9 med mormor Olgas föräldrar Nilla och Per samt en yngre kvinna, sannolikt Olgas yngsta syster Ida (enligt Ove och Marta). Jag gissar att bilden är tagen sent 10-tal. Tacksam för kommentarer kring när bilden är tagen och vilka personerna är, vem som är fotograf är ju också av intresse. Jag är intresserad av fotografier på våra anfäder och deras syskon, jag har inget på Rudolfs sida.
    Per och Nilla samt Ida

    Per och Nilla samt Ida

  • Lilian o Åke på semester!

    Vi har besökt Lilians kusin Berit o hennes man Börje i Borås, därefter åkte vi till Helsingborg. Där besökte vi Lennart (kusin till Rune), och hans fru Elsie, vi träffade också en son Ronny med familj. Lennart hade mycket att berätta och en hel del fotografier bla på Rune i olika åldrar. Han hade också en oljemålning på Carl Wahlqvist (min farfar Viktors far) och flera fotografier. Sen fick vi ju också se kopior på de numera berömda telegrammen från Adolf Hitler och Per-Albin.

    I går var avsikten att vi skulle åka vidare till Olle o Anneli i Linneryd, vi hade gott om tid och ringde till morbror Ove i Sölvesborg. Vi fick veta att det skulle bli begravning för moster Ella inom två timmar, vi åkte dit. En begravning är ju en sorgestund och det var verkligen sorg, Ella (och Nisse som varit död några år) har lämnat en stor fin familj efter sig. Men en begravning är ju också glädje i det att man träffar så mycket släktingar som man inte ser annars. Vi fortsatte med att träffa morbror Ove och Marta samt Per o Eva innan vi åkte vidare till Linneryd där vi kommer att vara nu över helgen.

  • Rödsot nr 2
    Tyvärr blir det inte mycket släktforskande nu och det märks ju på den här bloggen. Mycket tid går för att hjälpa Lilian (min fru) att tömma hennes mors hus där nya ägare ska flytta in om några veckor. Det är ju i och för sig också ett slags släktforskning. På lediga stunder läser jag gärna medicinhistoria som ju blivit intressant med släktforskningen. Jag skrev om rödsot och det är en sjukdom som fortfarande kan spöka. Länk och länk. Lilian är ju ledig från sin politik nu men börjar med det igen i augusti, vi hoppas dock kunna hitta lite tid för en resa söderut i Sverige.
  • Wahlqvist

    Sen jag fick kontakt med pappas kusin Lennart Hellström har mitt intresse för Wahlqvistarna väckts. De har ju gett mig mitt efternamn!

    Plötsligt en spännande gren att släktforska på!

    Min farfar Viktor föddes 1896, hans föräldrar är Gjuteriarbetare Carl Wiktor Wahlqvist och Kristina Wilhelmina Bodin. För Carl Viktor var det andra giftet, han hade redan flera barn med en dalkulla Brita Nilsdotter, Viktor (1896) blev först av barnen i det nya giftet. Efter honom följde Ragnhild 1899, Signe 1903, Maja 1906, och Rikard 1910. Alla barnen utom Rikard födda i Gävle. Rikard född i Botkyrka på Separator (som sen blev Alfa Laval). Adressen är Separator, det var sannolikt så att man bodde i företagets bostäder. Nån gång i slutet på 10-talet, flyttade familjen till Västerås, där Calle arbetade på Aseas gjuteri och där ju också Viktor blev gjutare (handformare).

    Viktor konfirmerades i Huddinge kyrka samtidigt med Ellen, dessa två blev ju senare ett par som adopterade min pappa Rune.

    Calle (Carl Wiktor) lär jag ha träffat men minns inte, jag var så liten då, Wilhelmina träffade jag senast 1957 samma år som hon senare avled.

    Carl Wiktor är född 1864 i Gävle, föräldrar är Jernbäraren Pehr Wahlqvist och hans hustru Birgitta Charlotta Wiklund. I husförhörslängden för Gävle Heliga Trefaldighets kyrkoarkiv 1861- 1865 sidan 147 finns familjen inklusive 3 äldre syskon till Carl Wiktor.

    Där finns ännu en Wahlqvist nämligen Per Wahlqvist född 1797 i ja vad tror ni, jo Wahlbo! Närmare bestämt Backa i Valbo. Därifrån kommer namnet. Per född 1797, föräldrar är Jan Persson och hustru, hustruns namn framgår inte i födelseboken. Han flyttar till Gävle och i samband med flytten presenterar han sig som Torparen Pehr Jansson Wahlqvist, han bosätter sig i Holmsund, i ett torp mitt i nuvarande staden.

    Jan Persson – Pehr Jansson Wahlqvist (1797) – Pehr Wahlqvist (1828) – Carl Wiktor (1864) – Viktor (1899) Rune (1920) – Åke Wahlqvist (1944)

  • Soldaten Petter Dahl (FM FF MF)
    Jag ägnar en hel del tid åt min släktforskning men har inte mycket nyheter att berätta. Jag håller på med texter från Aspelands häradsrätt och Göta hofrätt. Texterna är från 1804 – 1805 dvs ”bara” 200 år sen. Det är svårt men roligt, det finns stunder då jag varit hög av lycka för att jag har klurat ut något ”omöjligt” ord. Jag tar också hjälp från internet, man kan lägga ut bilder av txt-bitar och ofta få svar inom 15 – 20 minuter, det är fantastiskt. Jag vill ju lära mig så det blir mest ålderdomliga ord och förkortningar som jag lägger ut. Ibland kan man utan vidare läsa flera rader men sen kommer svårigheterna:

    hr-3b

    om intresse finns så kan jag lägga ut en översättning, det kanske finns nån som kan sånt här?

    Så mycket har jag kommit fram till att Soldaten Petter Dahl hade all anledning att vara arg på sin rotebonde, som inte uppfyllde sin del av avtalet, det rörde sig om försörjning under kommendering. Petter hade ju inte för avsikt att döda honom, han slog honom med sin sabel, slidan var på men i ilskan och våldsamheten så lossnade denna på något sätt och bonden fick skador som han efter en månad dog av. Petter dömdes i båda ovannämnda instanser till halshuggning och stegling. Jag vet ju att straffet aldrig verkställdes, Petter finns inte på hemorten under en 7 – 8 års tid men sen är han tillbaka. Han blir förstås avskedad som soldat och får sannolikt svårigheter att försörja sig, prästen intygar i husförhörslängder på 20-talet att hans hälsotillstånd är sådant att han inte heller kan försörja sig och 1826 avslutar han själv sitt eget liv. Enligt Generalmönsterrulla (regementets anteckningar) från 1806 är han på fästning i Kristianstad. Jag lär få anledning att återkomma.

  • Släktforskning – soldatforskning.

    Jag har alltid varit väldigt avog mot militaria, visst jag gjorde lumpen i hela 15 månader, bara grundtjänstgöringen. Jag gjorde det motvilligt och fick nog kompaniets sämsta betyg när jag äntligen muckade.

    Nu vet jag bättre – jag är ju soldat, jag har det i mina gener, jag är långt ifrån färdig med mitt släktträd, men redan nu har jag ett 20-tal soldater och båtsmän. Dessutom lika många soldathustrur, för att inte tala om alla barn som vuxit upp i ett soldat- eller båtsmanstorp!

    Emmys (FM), Olgas (MM) och Rudolfs (MF) anor är soldater, båtsmän eller torpare, enstaka hantverkare. Okej för många fanns inte så mycket att välja på, att bli soldat eller båtsman var en säker genväg till ett ”dåtidens Svenssonliv”, de flesta kunde kort efter att de blivit antagna flytta in i ett soldat- eller båtsmanstorp och gifta sig, bilda familj. Alternativet var att tjäna som dräng, spara och kanske efter 10 – 15 år arrendera ett torp.

    Jag borde naturligtvis lagt manken till i det militära, men får ju skylla på att jag inte visste bättre.

    På Eriks (FF) sida finns bönder, men dom var ju också ”för fina” för oss.

  • Häftigt att blogga!
    Jag hittar en kommentar på mitt inlägg om Lennart – båtsman, att kommentaren ligger där förklaras av att hans namne, Lennart som jag nu pratar med ägnat stor del av sitt liv inom sjöfart. Lennart har sökt på Google och hittat Viktor i min blog. Lennart har massor att berätta om Wahlqvistarna. ”Min mor och Viktor är syskon. Jag har försökt ringa Rune ett flertal gånger men ej fått svar. Skulle vara trevligt att komma i kontakt med någon av dem för att jag kanske kan hjälpa till att fylla i luckorna om Viktor och Ellen. Mvh Lennart” Jag ringer förstås omedelbart upp och pratar med Lennart. Lennart är son till Signe som är syster till Viktor, jag förstår inte hur jag ska hinna med men nu har jag ytterligare ett utflyktsmål – till Helsingborg. Jag googlar på Lennart Hellström o hittar detta, som han också berättade för mig: http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=194501&BroadcastDate=&IsBlock=0
  • Rödsot

    Jag letar efter Petter Dahls och Maja Josephsdotters son Petrus född 1790. I den första husförhörslängden 1807 finns föräldrarna och dottern Stina Cajsa född 1793 (Stina Cajsa är FM FF M). Petrus finns inte med.

    Han borde vara död. Jag letar i dödboken, men hittar honom inte. Det är ju ingen stor socken och normalt finns de döda från flera år på samma uppslag. 1806 är ett undantag, den 21 augusti dör änkan Brita 80 år gammal av rödsot. Sen följer eländet i socknen, 37 barn dör av samma diagnos under månaderna sept till dec. Några enstaka barn dör av dragsjuka och 2 – 3 vuxna dör av andra skäl. På flera av notiserna läser man: samma föräldrar (som ovan), dvs multipel tragik.

    Prästen hade bråda dagar och kanske glömde han helt enkelt att skriva in Petrus i dödboken.

    Rödsot – blodig diarré. (Idag, anmälningspliktig smittsam sjukdom orsakad av bakterien Shigella)

    Dragsjuka – krampsjuka

  • Maja Josephsdotter

    Maja Josephsdotter, hustru till soldaten Petter Dahl, (han som inte klarade att behärska sig ni vet) föddes den 23 febr. kl 8 om aftonen 1755. Det var tydligen en präst som hade klocka. Hon kallas senare nästan konsekvent för Maja men döptes den 2 martii till: Maria.

    Föräldrar är Ryttaren Joseph Blomberg och hans Hustru Kirstin Larsdotter.

    Spännande med hennes föräldrar, jag har kollat hela 1750-talet efter syskon men hittar inga, jag hittar ingen vigsel 1750 – 55, i Lönneberga. Ryttaren Joseph Blomberg syns som dopvittne några ggr före 1755. Någon husförhörsbok finns inte och jag får ge mig där för nu, kanske återkomma nån annan gång.

    Vigsel:

    Brudefolk Wigde 1790

    17900106 Soldaten Petter Hansson Dahl och pigan Maria Josephsdotter uti Ömneryd??

    1793-02-15 föds Stina Cajsa i Stockulla, då är Maria 36 år.

    Stina Cajsa gifter sig med Torparen Samuel Andersson, det var dom två som var särbos 1816 – 1823.

    Maja blir enka (som det stavas vid den här tiden) redan 1826, och flyttar då till dotter StinaCajsa och svärsonen. Tyvärr dör också hennes dotter redan 1836.

    Maja lever till 1848, hon flyttar in i det då helt nybyggda fattighuset i dec 1847 men dör av ålderdom redan efter några veckor.

  • Afskjed

    Ur Generalmönsterrulla, (1806) Kalmar Regemente, Aspelands kompani:

    Fasnefall Hans Persson Fast 60 år 9 mån, tjänstgjort 38 år 9 mån:

    Får afskjed Anmäles till underhåll för lång och trogen samt berömlig tjenst. Bevistat sista finska kriget.

  • Hans Fast i Fasnefall
    är samme man som Hans Persson i Fasnefall, soldattorpet. Han är född 17460917 i Rumskulla, fadern heter Per. Hans dör av ålderdom, 1824, 77 år gammal i Pelarne socken. Hans Fast  är Farmors Farfars Morfars Far
  • Hans Persson i Fasnefall

    Jag letar efter Hans Persson i Fasnefall. Hans Persson i Fasnefall är far till Petter Dahl som så olyckligt slog ihjäl sin rotebonde.

    Det är bökigt eftersom det inte finns husförhörslängder. Jag hittar honom i födelseböcker, han får flera barn men hustrun har ju ett annat namn? Har prästen skrivit fel?

    Den Hans Persson i Fasnefall som jag också hittar i mantalslängder är ju bonde, ägare till 1/3 mantal, det stämmer inte, min Hans Persson i Fasnefall är ju soldat. Så ser jag att på soldattorpet i Fasnefall bor Hans Fast, sannolikt har också han en far som heter Per! Det har jag ännu inte kunnat konstatera men skulle bli förvånad om det inte vore så.

    Den första husförhörslängden i Pelarne Socken kommer först 1823, 50 år senare, jag chansar ändå och går in där och hittar i Backstugan Fasnefall avskedade soldaten Hans Fast (!), det står också att han dör men inget datum. Hans födelsedatum står! Något sådant antecknades inte på 1700-talet. Jackpot!

    Nu har jag alltså en möjlighet att finna Hans far som jag hoppas heter Per. Jag får på köpet både födelse och dödsdatum för Hans Persson i Fasnefall – om det nu är han! Jag får återkomma!

  • Mord
    MordLängre än så här kommer jag inte nu, Rusthållaren är död, huggen med sabel i huvud och rygg, efterlämnar 3 barn. Händelsen rubricerad som olycka.
  • Mördare!
    SOLDATREGISTRET SMÅLAND Akt nr: CR-00-0383-1789

    SOLDATAKT

    Torp nr: CR-00-0383 Socken: LÖNNEBERGA Rote: Svensmåla No 107 Kompani: ASPELANDS

    Namn: DAHL Petter Förut kallad: Hansson Född: 17670000 Ort: Småläning Län:

    Längd: 181 Grad: Ingen grad angiven

    Antagen: 17890421 Avsked: 18060218 Tj.år: 16 Transport:

    Hustru: Josefsdotter Maja

    Död: 18480112 Ort: Lönneberga Län: H Dödsorsak:

    Barn:Petrus 17901108 Lönneberga, Stina Kajsa 17930215 Lönneberga

    Noteringar:

    Fredskommendering: Läger i Bonarp 1795. Borde ha varit på fredskommendering i Skåne 1805 samt sedan fått åka ut i kriget i Pommern 1805, men enligt generalmönstringen 1806-06-06 ordagrant ”För begånget mord å dess Rotehållare sänds till Kristianstad Fästning och roten är vakant från den 18 februari 1806”

  • Lägesrapport
    Jag fortsätter med min forskning i Småland, när jag tittar på trädet i Geni så ser jag att det är min farmors, farfars, morfar o farfar som jag kommer att koncentrera mig på under våren, Anders Bast f 1766 och Petter Dahl f 1767, båda är födda i den lilla socknen Pelarne (nu inom Vimmerby kommun), båda blev soldater och deltog sannolikt i Sveriges krig mot Ryssland kring 1790.  Sannolikt var dom ju kompisar, de var i samma kompani, Aspelands kompani, Kalmar Regemente. Deras barn Samuel och Stina Cajsa blev ju senare särbos under de första 7 – 8 åren av sitt äktenskap som jag berättat om tidigare. Det är ju lite tragiskt att det dröjde så länge med brevet från Landsarkivet i Lund, jag tror tyvärr att det kommer att ta ett tag innan jag kan rapportera om innehållet, jag såg i alla fall att Anna J under de första två åren hade brevkontakt med sin man, Per O, sen hördes han inte av mera.
  • Särbo – fortsättning

    Särbo på 1820-talet? Fortsättning

    Det visar sig att Samuel och hans fru Stina Cajsa gifte sig redan 1816. Samuel som då var 25 år hade kanske redan då uppdrag som sockneskomakare i Pelarne (grannsocken). Jag vet inte om det var så att han på något sätt var kontrakterad för flera år, hon hade ju kunnat flytta till honom, han kanske inte ville fortsätta att vara skomakare, hur som helst var paret särbos (åtminstone formellt) ända till 1823 då de flyttar ihop i ett torp där de sen lever sina liv.

    Under särboåren föddes Maja Cajsa 1817 och Johan Petter 1822, Maja Cajsa dör 1821 av mässling. Johan Petter blir inte gammal, han dör 4 månader gammal också han av mässling. (Det är bra med vaccin).

    Man kan ju undra hur Samuel och Stina Cajsa träffades, var det kärlek som gjorde att man hade en sån relation? Jag tror inte att det var så vanligt vid den här tiden. Det tog 11 månader från vigsel till första barnets födelse så de var inte ”tvingade”.

    Det visar sig finnas en förklaring, deras fäder Anders Bast och Petter Dahl var båda jämnåriga soldater födda i mitten på 1760-talet i Pelarne. Anders Bast och i viss mån Petter Dahl ska jag forska mera på, jag är ju släkt med dem båda.

    I augusti 1824 föds Anders Peter som i vuxen ålder blir soldaten Ask, far till trumpetaren och soldaten Karl Johan Sjöqvist som i sin tur är far till min farmor Emmy.

  • Äntligen, post från Landsarkivet i Lund!
    12 st sidor med tätskriven txt. Handlingar från Listers Häradsrätt o kyrkorådet i Sölvesborgs församling avseende Per Kula. Jag ser AnnaJönsdotters namn också men det bör ju i så fall finnas mer som rör just henne. Dessutom besked att inga handlingar påträffats angående sjömannen Per Olsson, finns inget i Karlshamn och Sölvesborgs register börjar först 1871. Jag får återkomma med mera besked.
  • Särbo på 1820-talet?

    Särbo på 1820-talet?

    Jag har börjat släktforska lite igen. Nu är jag uppe i Småland och forskar på min biologiska farmor Emmys anfäder. Emmys pappa och farfar (Karl Johan Sjöqvist, trumslagare och Anders Peter Ask) var soldater. Emmys farfars far, Samuel Andersson, var Torpare men som det ska visa sig av soldatsläkt. Jag försöker följa honom i husförhörslängder (HFL) men det blir stopp på 1820-talet. Han har då familj i Lönneberga, det framgår att han är inflyttad 1823 från Pelarne (socknen heter så). I Pelarne finns han inte i någon utflyttningslängd och dessutom börjar deras första husförhörslängd 1821 med förhörsnoteringar från 1825.

    Jag har ju födelsedatum och kan således finna honom (och hans föräldrar) i födelseboken för Pelarne socken. Han är född 1791 och hans far Anders Bast som var soldat ska det visa sig är född 1766. Beträffande Samuel så finns det nu bara en sak att göra, jag får plöja igenom hela HFL, som tur är är det en liten socken, på vägen hittar jag Samuels föräldrar men får återkomma till den historien, på näst sista sidan, när jag i princip gett upp får jag napp!

    Han finns här under en stor rubrik Gerningsmän, han är sockneskomakare och gift, det är allt som står. Normalt om man är gift är ju att familjen också finns nedtecknad men så är inte fallet.

    Gerningsmän låter för oss allvarligt men gerningsman hade socknens tillåtelse att utöva hantverk.

    Fortsättning följer.

  • Obduktionsrapport Emmy

    Jag har ju skrivit till Stadsarkivet Sthlm ang Emmys sjukhusvistelse och död 1930. Idag fick jag handlingar innefattande obduktionsrapport :

    Sabbatsberg obstetrisk avdeln.

    Diagnos: Abort men III + … septicemia   (missfall 3 månaden + blodförgiftning)

    Sparsamma handskrivna anteckningar; inkommer på em den 7 november med sedan en vecka sparsam blödning som sista dagen blivit riklig, dessutom tillkomst av ej mensliknande smärta, hög feber och frossbrytningar. Trots detta betecknas allmäntillståndet gott, puls 132 och temp 39. Uterus befinnes nästa dag vara nästan knytnävsstor, mjuk ….. Cervixkanalen sluten, fritt åt sidorna, ingen blödning.

    Får 9 resp 11/11 China (sannolikt kinin) 0,25 x 4.

    13/11; fortfarande obetydlig blödning ………….

    15/11: försämring under natten och dagen, avlider på kvällen 10.30

    Anhörig informeras via portvakt bud. (Telefon var inte så vanligt då!)

    Obuktionsberättelse.

    Maskinskriven!

    Klinisk diagnos: Abort infect. in III c. septopyaemia. (som ovan) Pat anatomisk diagnos: Endometrit, post abortem – Parametritis purulenta bilat. – Thrombos. v. hypogastr. dx. – Cystit. purulenta – Splenitis septica – Infarct. pulm. amb. – Degeneratio parenchymatosa organorum. (Kraftig varig infektion i underlivet med påverkan via blodförgiftning på flera organ i kroppen, dessutom blodproppar.) Således inget stöd för hjärtsjukdom hos Emmy men förklaring till hennes död. Antibiotika fanns ju inte på den tiden.

  • Ur Sydöstran (?) tidigt 70-tal
    ladf1 ladf2 ladf4
  • Morbror Lennart ”båtsman” 1952
    neptunus
  • Viktor Rune Ellen
    viktorruneellen1923På Djäkneberget i Västerås 1923
  • Emmy
    emmy22
  • Svar Emmy – Rune – Ellen o Viktor

    Jag har nu fått massor av info från Västerås stadsarkiv, se Emmy  –  Rune  –  Ellen o Viktor

  • Svar Johanna Jonsdotter
    Ang Johanna Jonsdotter skrev jag till Landsarkivet i Vadstena: I den senaste HFL som jag kan komma åt (Lenhovda AI:21 sid 353 längst ner på sidan) finns min farmors mormors mor Enkan Johanna Jonsdotter född 18121216, hon blev änka redan 1851 och lever sedan hos sina söner senast hos Johannes Gustaf Petersson på Bostorps Norregård. Sen kan jag inte hitta henne, hon finns i folkräkning 1890 hos Johannes Gustaf ovan. I Folkräkning 1900 hittar jag henne inte. I KGF:s skiva borde hon finnas bland de döda som ju täcker perioden fram till 1920 men där finns hon inte. Om möjligt tacksam för kopia på senare HFL där det framgår var hon tar vägen (dör). Svaret blev Johanna Jonsdotter utflyttar från Lenhovda fs till Nottebäcks och Granhults fs 1896-11-10 (Lenhovda AIIa:1, pag 28 ) för att där vara skriven hos Karl Petersson, Marhult Östergård. Hon avlider där 1897-04-18 (Nottebäcks och Granhults församling; AIIa:1, pag 531). Dvs hon flyttar 1896 och dör 1897, längderna som säger detta finns inte tillgängliga på internet.
  • Beställning
    Ännu en dag där jag inte gjort det jag borde. I stället har jag skrivit ett inlägg i anbytarforum om Johanna Jonsdotter, farmors, mormors mor, född 1812 men där jag inte kunnat finna hennes dödsdatum. Jag skrivit till Sthlms landstingsarkiv och bett om journalhandlingar för Emmys (farmor) vård 1930 då hon avled. Det är ju lite skumt att avlida av en abort i tredje månaden. Inte nog med det,  jag har skrivit till Västerås Stadsarkiv och hoppas få avslutningen på överlämnandet av Rune från Emmy till Ellen o Viktor. Det är en spännande historia som jag får återkomma till. Får se om jag kan få någon hjälp.
  • Tolv
    tolv-a

    Olga o Rudolf på femtiotalet (?) med familj.

  • Olga o Rudolf 15 år senare
    solvesborg-1969-22a Lilian o jag gifte oss 1969. Vi reste en hel del den sommaren och besökte även Sölvesborg där vi bodde hos mormor o morfar. Den här bilden är tagen när Tord o Gun och även Olle som också var där skulle resa sin väg.
  • Avisbref
    screen-snaper-image Släktforskning är något av detektivarbete. Här är en text som jag jobbar med just nu, det handlar som ni kanske kan förstå om Anna Jönsdotter och hennes komplicerade liv som ensamstående och fattig hustru i slutet på 1800 talet. Maken Per Olsson hade straxt efter vigseln gått till sjöss och återkom inte. Hon levde under 15 år på det sättet och födde under tiden fyra barn. Anna J och Per O är mormor Olgas farmor och farfar. Jag är inte färdig med texten o tar gärna emot hjälp. Avisbrev ankommit med från Pastor Ahlgren i Gammalstorp?? den 10 febr 1881 med? tecknad dopattest av den 20 sept 1880++++++++++++++++++++ efterlyst Häradsrättens kungörelse uppläst den 20/3? 80, ++ frågan om skilsmässa ännu inte avgjord
  • Hungriga?
    d4109
  • Lucia i Sickla
    Efter besöket på KB fiades Lucia i Sickla med Daniels o Tobias familj, det blev ett par härliga dagar! På bilden Tobias Ellen 6 år och Daniels Sara 3 år. 20122008
  • Anna Jönsdotter
    Jag var i förra veckan på KB (Kungliga biblioteketet) där man kan läsa gamla tidningar. April 1945 stod det mycket om kriget som ju var på väg att ta slut, det stod också om en 100-åring, Anna Jönsdotter som jag känner henne, hon blev sedermera gift (för andra gången och fick då familjenamnet Jönsson). Hennes första gifte med Per Olsson och hennes barnkull där min anfader Per Syd är första barnet omnämns inte. aj18451
  • Per Kula mm
    Min släktforskning.
    Jag har ju börjat min släktforskning med pappas släkt från Sörmland och Småland.
    Av olika anledningar har jag nu hamnat i Blekinge. Som en del av er vet har det
    visat sig att Lennarts släktträd från sjuttiotalet är felaktigt åtminstone på
    mormors fars sida. Jag har raderat det på Geni och börjat lägga in nya uppgifter.
    Där har jag haft god hjälp av Birgitta Eng i Laxå, Birgitta är mammas kusin och
    dotter till Bernhard, bror till min mormor Olga. Birgitta har släktforskat i många
    år. Hon har vetat om den här felaktigheten och också påpekat den för släktingar
    i Sölvesborg. Där har man dock inte velat acceptera att det skulle vara något
    fel på Lennarts släktforskning.
    Jag tror att detta beror på något känsliga förhållanden i släkten i slutet på
    artonhundratalet. Sannolikt var det detta något man inte vill prata om i varje
    fall i början på nittonhundratalet.
    Jag har skrivit ett brev till landsarkivet i Lund och frågat efter uppgifter,
    jag hoppas få kopior så småningom, se brev. Beträffande efterfrågade personer
    se Geni.
    Per Kula som inte finns där är bror till Anna Jönsdotters far Jöns Rehn.
    Email till Landsarkivet i Lund:
    Önkemål, kopior av:
    Blekinge, Sölvesborgs landsförsamling, kyrkorådets protokoll 1870, 71 o 72.
    Listers Häradsrätt Dom 18730524 Angående Per (Svensson) Kula f 18150705
    (enl husförhörslängd dömd till straffarbete den dagen)
    Listers Häradsrätt Dom 18730510 Angående Anna Jönsdotter f 18450210
    (enl husförhörslängd dömd till straffarbete den dagen)
    Svar på frågan har dessa personer avtjänat sitt straff??, finns
    register, fängelsejournal etc? var? om möjligt tacksam för kopior!
    Per Olsson f 18430830 gifte sig med Anna J 1866 i Sölvesborg och försvann
    sedan sannolikt till sjöss samma år. Finns sjömansrulla? var? om
    möjligt tacksam för kopior! Karlshamn?
    Självklart betalar jag för kopie- och ev övriga kostnader för ert svar!
    Bakgrund:
    Blekinge, Sölvesborgs landsförsamling, :, HFL, 1876 – 1880 s 65
    Slottet
    Kula Per afsk båtsm. Inhyses fattig 18150705 G-torp
    Lång anteckning:
    Varnad inför kyrkorådet för otuktig levnad. Se kyrkorådets prot. 70,
    71, 72.   Dömd d 24 maj 73 vid Listers HR till straffarbete i ett år och
    sex månader för lägersmål med sin broders dotter sjömanshustrun Anna
    Jönsdotter från Gammalstorps socken ??. absolverad 17/12 -76
    Blekinge, Sölvesborg,  :, HFL, 1876 – 1880 s 187
    Hos urmakare Magnus Lundström
    Jönsdotter Anna Sjömanshustru 18450210 G-torp
    Dömd den 10/5 1873 för otukt med? Farbror? ?? 1 år 9 månaders
    straffarbete, mannen varit borta i tio år.
    Flyttar till sidan 395 18801112
    I äktenskapet födde sonen Per 18651213 G-torp
    hennes oäkta son Sven 18701130 dito
    oäkta son Johan 18781012 Gammalstorp ??? Ant: ??+++
    Sjömannen Per Olsson f 18430830 gifte sig med Anna J 1866 i Sölvesborg
    och försvann sedan sannolikt till sjöss samma år.